Igår blev det bara för mycket… droppen är nådd och det är typ inte hanterbart längre, Jag är inte hanterbar. Det är ingen vidare idé att prata med mig förns jag fått ut den här sprattlasen för jag är så förbannat trött på det här. Efter en natt av ont ( lördag till söndag ) lät jag det bara vara en slö söndag, framåt kvällen fick jag en sån värk att hade det kommit ett par i följd hade det definitivt varit dags men det släppte efter…men istället kom migrän! Uppgivenheten var ett faktum och sen hade jag ett par mildare förverkar ihop med min migrän…kände hur jag bara ville krypa ner mellan soffkuddarna bland gamla hundbensstumpar, 1 ton katthår och säkert ett par gamla sega chips och bara stanna där tills allt var över…
Senare på kvällen skulle jag ta ett kvällsmål och fick yoghurt på fingret som jag skulle slicka av men det visade sig vara kattmat, lamm och biff i sås. Fyyyyyyyy vad vidrigt 🙁 ungefär där kände jag väl att tur det är dags att sova..jag behöver en ny dag…en hel jävla vecka. Sen var de igång igen, ond natt och sömn av sämsta kvalité.
Ja, jag ska gnälla tills det här är klart. Det som är så jobbigt är att jag inte kan sysselsätta mig med någonting jag tycker är kul, jag kan inte gå ut och gå när det är fint väder för mitt bäcken är off road, jag kan inte gå till gymmet för jag vill inte träna med luft och jag har ingen ork direkt ändå, jag kan inte måla naglarna för dom behöver va neutrala till förlossningen, jag kan inte åka till stan…det tycker jag ju inte ens är kul så det kvittar väl iofs…jag orkar inte baka…
Jag har inte sett en film under dagtid på heeela graviditeten, önskar sånt kunde hålla mig sysselsatt men jag gör mest en massa annat under filmen.
Nu tittade hunden fram under sin filt, råglodde på mig och la på en rap som enhel ka´r. Jag vet inte hur jag ska tolka det…men jag ska väl ta mitt irriterade jag och gå lös på min studiebok, smörja min torra lilla knopp till näsa som varit besvärlig sen vecka 10. Det sägs väl så… att flickan man bär på tar mammans skönhet. Hon nöjde sig allafall med att sabotera näsan och midjan. Det är jag ju tacksam för. Kom ut nuuuuuuuu! 8 dagar kvar, det är inget att hålla på!
