Jag tror jag försökt skriva fyra gånger men har hela tiden blivit avbruten. Eller jag har väl rättare sagt lagt tiden på någon annan…. Tuva-Li sitter som fastklistrad på ena sidan av min kropp just nu och sover gott till Sarek så jag fick mobilblogga idag så jag får börja med att ursäkta för diverse smartphone stavfel som kan dyka upp 😉
Dom närmsta dagarna har gått till att börja baka till vårat kommande dop och till att hälsa på hemma hos en vän som flyttat hit med 10 min gåavstånd från oss. Mycket mer action än sä har det inte varit men det har varit gott nog åt mig 🙂
Jag är så sugen på att komma igång med gymmet nu. Jag har ju kört mammamage sen tre veckor efter förlossningen och det är ju så larvigt enkelt dom första nivåerna så det stillar ju knappast någon abstinens 🙂 men jag tror det gör mycket bra för kroppen så jag följer det slaviskt. Min raka magmuskel har sakta men säkert traskat sig in i mitten igen och jag tycker mig kunna tyda ett mellanrum på ca 1-2 cm just nu.
Gymkortet är fryst till den 28 juli sen kommer Tuva-Li och jag börja gymma 🙂
Det var en tuff resa psykiskt att va gravid. Eftersom jag precis hade börjat känna mig bekväm i mig själv efter viktnedgången på 40 kilo och flera år utav uppbyggnad av både balans o kropp så skulle den återigen växa och vem vet hur stor man blir, hur mycket bristningar man får och eftersom jag gjort en del plastikoperationer ville ju inte jag ”tänja” ut mina ärr.. Många väljer ju oxå att vara gräsligt negativa och skrämma upp än med både det ena och det andra gällande graviditet och att bli förälder… det visade sig att kroppen för en gångs skull samarbetade med mig. Jag slapp bristningar och stora åderbråck på benen. Att kroppen blir en vetedeg sen efteråt är ju rätt ofrånkomligt eftersom det är lite som att släppa ur luften från en ballong 😀 men det ordnar sig säkert efter en tids gymbesök och lite jävlar anamma.. och det vet jag ju att jag har en del.
4 dagar innan förlossning och 8 veckor efter.
Och det här är ingen ” look at me!!! bild. Utan en mer ”kroppen är fantastisk ” bild.
Idag ska jag forsätta baka till dopet. Jag bakar och planerar men jag börjar känna att motivationen sinar när det är 5 dagar kvar till sista datumet för att lämna ja eller nej på att man kommer eller ej och det är endast 2 som hört av sig förutom dom allra närmaste som vi vet kommer ändå. Ändå var jag så vackert traditionell och skickade ut fina dopkort och inget annat via elektroniska ting och sådant blaj.
Men lika glad för det är jag men gladast är nog ….dom som kommer o får äta mina goda tårtor!
