Dom senaste dagarna har min tunga gravidmage övergått till någon form av enorm hängpung, det är nästan någon dm mellan bröst och kanten på magen där jag känner hur hon ligger nu. Står att det ska bli lättare med andningen då eftersom de trycker mindre på lungorna men de vet jag inte om jag kan hålla med om eftersom den åker upp till samma ställe som vanligt så fort jag sätter mig. Vecka 42 tar sin början nu och 9 månaders lektion i tålamod börjar väl nå sitt slut. Jag har förstått länge att förseningen har sin anledning, som det mesta här i livet. Tålamod har jag vad det gäller att pyssla och fixa eftersom jag kan sitta i timmar med millimeterstora mönster på naglarna utan att gå i taket men när det kommer till att saker ska hända ska det helst hända NU, eller igår. Jag har dock blivit betydligt bättre men just nu vad det gäller den här gravidsituationen har jag Verkligen fått mig en läxa, 9 månader av tålamod. Jag kan inte påverka, påskynda eller annat bara vänta och låta det ske när det …sker. Även om man skulle vilja ha ett exakt datum och klockslag så vill jag egentligen inte det för man ska inte veta allt. Man ska inte veta om framtiden, tänk om man visste allt som skulle hända? Jag tror inte man skulle orka leva livet då. Och då menar jag veta ALLT i livet.
Men, jag får väl tacka för min långa och lärorika lektion i tålamod. Jag tentar av den just nu känns det som. Jag vet att det är fullt med andliga besökare här nu, dom har varit här sen i lördags och gjort sig hörda. Jag vet inte om Jimmy märkt något ,men jag har. Små medhjälpare och hejarklackar. Vem som satte snurr på lillans mobil över sängen när jag skulle sova igår vet jag inte men att den rörde sig vet jag. Konstigt nog är alltid ”levande” leksaker någonting som skrämt mig, tanken på det. Men när jag väl såg den röra sig kändes de inte alls läskigt utan mest som ett meddelande till mig som blivande mamma.
Allting är jätte mystiskt nu 🙂
Hur som helst, jag har lärt mig min läxa och jag har inte lidit av att få vänta egentligen. Det är bara tålamodet som fått sig en knäpp på näsan, vilket var exakt det som var meningen. Idag är det inte lika jobbigt som förra tisdagen när vi gått över En dag. Idag är vi precis på ingången av vecka 42 och jag känner mer att ” okej, jag fattar…Du kommer när du känner dig redo”
Dock så har vi lite roliga saker vi skulle kunna hitta på ihop framåt helgen så börjar du få tråkigt där inne så jag kan bara ge dig ett litet tips om att komma ut ganska snart 🙂
Sen börjar väl lektion nr 2 i tålamod gissar jag… 😉
Mage vecka 42.
