Årets värsta vecka och ny provtagning. v 29

Det finns en vecka varje år som jag verkligen avskyr, det är veckan när Jimmy åker till Fjällen. Jag hatar att vara ensam, speciellt på kvällarna, och nätterna. Nätterna blir sjukt långa, och kvällarna är hemskt tråkiga. Jag saknar honom och djuren letar efter honom. När han inte kommit hem när klockan var runt 18.00 igår  la sig Gizmo som en boll på hallmattan med nosen mot dörren och vänta, Kurt väntar och väntar, går till dörren fram och tillbaka, lägger sig en stund. Vaknar och gör typ samma sak om och om. 

 

Ja den veckan är alltså nu, han åkte igår morse med sin familj. Anledningen att jag inte följer med är helt enkelt att jag inte gillar kyla och snö, jag åker inte heller något då jag är som en stelopererad bambi på hal is och dessutom väldigt garvid…

 

Jag åkte och tränade igår vid 9.30 tillsammans med min kusin, en underkroppspass skulle vi nog kunna kalla det. Men just nu blir allting väldigt anpassat efter min kropp som sen förra veckan varit riktigt besvärlig på vänter sida. Jag har som sagt ischias på vänster och min bäckensmärta där har blivit värre. Råkar jag röra benet lite fel knäpper de till i höftkulan. Andra sidan är bra. Gå några längre promenader är inte att tänka på men därimot håller jag igång träningen för att musklaturen behövs. Istället för att hela tiden öka vikterna på gymmet, intensiteten och konditionen handlar det mer om att gå precis åt andra hållet nu. Vikterna sjunker, pulsen får inte bli för hög och intensiteten står på noll 🙂

 

Det är nu måndag och jag har varit på Kvinnohälsan för att kolla värden på Trollemor och

lyssna på det lilla hjärtat som ligger i min mage. Vecka 29 är på ingång. Kroppen känns mer och mer otymplig. Jag har aldrig tänkt på att jag skulle vilja vara länge men just nu hade jag nog gärna haft en decimeter till att fördela lite bebis på! Är man 158 cm är ju inte magytan så stor känner jag nu 🙂 Mina värden som varit väldigt bra var Ännu bättre nu, allihopa gick åt det hållet. Min magkurva och vikt följer linjen och det lilla hjärtat där inne slog på förfullt. Precis som det ska. Nästa gång det är kontroll är den 29 februari och sjukt nog…är jag inne i vecka 32 då!

 

 

Dags att sadla om, Herr Dog och jag ska upp till stjärnorp och fördriva lite tid! 🙂